Betalningsanvisningar för medlemsavgiften

I det följande besvaras några av de vanligaste frågorna beträffande medlemsavgiften. Tilläggsinformation ger stiftets ekonom Otto Nyberg (e-mail: ekonomi@katolinen.fi).

Vad innebär medlemsavgiften? Genom att betala en medlemsavgift understöder de katoliker, som hör till stiftet sin lokalkyrkas ekonomi. Solidaritet är en viktig princip inom katolska kyrkan. Därför har medlemmarna genom tiderna känt ett ansvar för sin kyrkas förutsättningar att verka.

Vad menas med en frivillig medlemsavgift? Det betyder helt enkelt, att den som vill betala gör det, medan den som inte vill, inte heller betalar. Frivilligheten innebär också att den som har ont om pengar, försöker spara i annat, betalar vad han kan. Även om summan är liten stöder han sin lokalkyrkas ekonomi. Detta är fallet om ens pension är mycket liten.
På vem ankommer det att betala en medlemsavgift? Medlemsavgiften berör alla medlemmar i det katolska stiftet, som fyllt 18 år och som har beskattningsbara förvärvsinkomster och oberoende av nationalitet bott oavbrutet i Finland minst tre månader. Även de katoliker som följer östritus hör till Helsingfors katolska stift. Medlemsavgiften gäller katoliker oberoende om de är registrerade i församlingen eller ej.

Hur beräknas medlemsavgiften? Medlemsavgiften är 1,5% av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Var och en kan på följande sätt räkna ut hur stor hans medlemsavgift kommer att vara.

En stor del av de som bor i Finland får årligen från skatteverket ett skatteförslag. Det består av flera delar, av vilka en är debetsedeln. För uträkninen används det belopp, som anges som ”beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen”. Medlemsavgiften är 1,5% av detta belopp. (Ifrågavarande belopp multipliceras med 0,015. På detta sätt beräknas medlemsavgiften för hela året. Genom att dividera summan med 12 får du reda på medlemsavgiften per månad.)

Exempel: Om de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen är 9.536,67 euro. Medlems-avgiften på årsnivå är 0,015 gånger 9.536,67 dvs. 143,05 euro. Genom att dividera detta belopp med 12 får man att medlemsavgiften per månad är 11,92 euro.

De som inte får ett skatteförslag får i varje fall en debetsedel. De beskattningsbara förvärvsinkomsterna finns angivna under rubriken ”utredning om beskattningen”. Medlemsavgiften beräknas på samma sätt som ovan.

OBS: Medlemsavgiften till stiftet är för alla 1,5 %. Med erhållna medlemsavgifter stöder stiftet även församlingarna. Medlemsavgiften bör inte blandas ihop med det direkta stödet till församlingen t.ex. kollekten.

Hur betalas medlemsavgiften?

MOTTAGARE: Katolska kyrkan i Finland
KONTO: FI7810143000237491 (IBAN), NDEAFIHH (BIC)
REFERENS: 90010

På vilka grunder kan katolska kyrkan be om ekonomiskt stöd av sina medlemmar? Katolska kyrkan i Finland ingår som en del i den världsomfattande katolska kyrkan. Genom samfundsordningen för Katolska kyrkan i Finland, som fastställdes år 1929, gäller i vår kyrka de katolska kyrkolagarna. Skyldigheten att betala en medlemsavgift ingår även i den nya religionsfrihetslagen av år 2003, som bestämmer att av ett religionssamfunds samfundsordning bör framgå skyldigheten att betala medlemsavgift och andra avgifter till religionssamfundet (lagens 10 §, punkt 7). I katolska kyrkolagen stadgas om ekonomiskt stöd till kyrkan på följande sätt:

Kanon 222 § 1: De som tror på Kristus är förpliktigade att understöda kyrkans behov i den utsträckning att kyrkan erhåller vad den behöver för guds-tjänster, apostolat, barmhärtighetsarbete och ett värdigt uppehälle för prästerskapet.

Kanon 1260: Kyrkan har en naturlig rätt att av Kristi troende förvänta allt som är nödvändigt för kyrkans egentliga målsättningar.

Kanon 1262: Som svar på biskopskonferensens framställningar och i enlighet med utarbetade normer skall de troende stöda kyrkan.

Vilken är den nordiska biskopskonferensens ståndpunkt? Nordiska biskopskonferensen är ett samarbetsorgan för alla biskopar i Norden. Den samlas i allmänhet två gånger per år.

När den nya katolska kyrkolagen trädde i kraft år 1983 konstaterade den nordiska biskopskonferensen, att katolikerna i Norden bör understöda både sin församling och sitt stift. Detta kan ske både genom frivilliga kollekter och genom kyrkoskatt. Kyrkoskatten bör vara minst lika hög som den statliga kyrkoskatten i respektive land. På vilket sätt skatten uppbärs ankommer på biskopen i respektive land.

Biskopskonferensens beslut godkändes av Vatikanen 5.10.1985. I Köpenhamns stift togs en frivillig ”kyrkoskatt” i bruk år 1997. I Stockholms stift uppbärs kyrkoskatten (1 %) via staten. Skatten är såtillvida frivillig att alla som ansöker om befrielse beviljas. I Norge och på Island stöder staten på olika sätt alla kyrkor.

Vad hände i Finland? Åren 1987 och 1989 uppmanade biskop Paul Verschuren katolikerna i vårt land att effektivare stöda sin lokalkyrka, vilket mottogs positivt. I samband med beredningen av den nya religionsfrihetslagen som trädde i kraft 1.8.2003 föreslog biskop Józef Wróbel att uppbörden av medlemmarnas ”kyrkoskatt” skulle omhändertas av staten, som dock ej godkände förslaget. Efter förberedelser, som tog över ett år i anspråk och som alla arbetsutskott på stiftsnivå (biskopsråd, stiftets ekonomiråd, prästråd och pastoralråd) deltog i, beslöt biskopen 16.9.2004 med stöd av tidigare nämnda kanon att stiftsmedlemmarnas skyldighet att enligt sin förmåga stöda kyrkan med frivilliga bidrag i första hand skulle ske genom en regelbunden, frivillig medlemsavgift vars storlek enligt biskopens rekommendation är 1,5 % av varje katoliks förvärvsinkomst. Med förvärvsinkomst avses i praktiken beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen.

På vilket sätt används medlemsavgifterna? Denna fråga besvarades redan i biskopens herdabrev 26.9.2004. Med medlemsavgifterna finansieras sådana utgifter som församlingarna ej ensamma går i land med och utgifter med anknytning till hela stiftet så som katolska informationscentret, kateketiska centret, Stella Maris, stiftets kuria, prästkandidaternas teologiestudier, barnens sommarläger, församlingsprästernas utkomst, för att nämna de viktigaste. Dessutom används pengarna till reparationer. Som exempel kan nämnas grundreparationer av våra kyrkor.

Det är utan vidare klart att medlemsavgiften inte ersätter församlingarnas söndagskollekt. Söndagskollekten är närmast avsedd att täcka de dagliga kostnaderna i församlingarna. Det är också skäl att poängtera att FIDES prenumerationsavgift ej ingår i medlemsavgiften.